Stämningen var på topp utanför Ruíz de Lopera redan 3-4 timmar före avspark; tutor, sånger, flaggor och polissirener. Och cirka en och en halv timme innan match rörde sig alla förväntansfullt mot gatorna och höll utkik. Först kom den fula röda bussen förbi och möttes av busvisslingar och diverse mindre vackra ord, men sen kom den vackra, ståtliga, gröna bussen som förde de grönvita hjältarna till stadion och jublet och flaggviftandet eskalerade.
Portarna öppnade en timme innan start och även om det inte blev fullsatt, var det bra tryck på läktarna. Även las sevillitas hördes onödigt mycket när de blivit insläppta på sin sektion en kvart in i matchen. Då hade de bl.a. missat Betis missade straff och lite annat. Och fan att det inte blev mål där, för Betis förtjänade en seger igår. Robert borde gjort minst ett mål, men icke! Det är sånt man får ta, men nästa gång lagen möts, i Copa del Rey, kan matchen inte sluta 0-0, för då blir det förlängning (eftersom förra matchen också slutade mållöst). Men det kommer det inte bli, för innan dess har vi redan avgjort med vårt 2-0-mål!
Annat än gått på fotboll helt allena har jag också inhandlat mig en cykel på en hyfsat stor svartmarknad på andra sidan floden. Åkte ditt på gott och ont och gick av bussen där alla andra gick av, och fann min käresta vid fösta ögonkastet. Gick dock ett varv först, innan jag kom tillbaka och lade handskarna på min rosa skönhet! Hon är ganska liten, men jag köpte en sån där tång också så jag höjde sadeln lite –perfekt!
Nu ska jag ta siesta – gick ju upp innan elva idag! Och imorn börjar min första föreläsning vid den tiden…
Ha det bra, heej.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment