Tuesday, February 20, 2007

Patriot, javisst


Och idag hände det oundvikliga, efter två (nästan tre!) veckor i utlandet; Aino åkte till IKEA. Bara som sällskap åt Ina, skulle jag och Isa med - sa vi. Självklart inhandlades en del saker för min del med; en matta, ett täcke (jag kanske inte måste frysa så inatt!!) och en mörkrosa vacker Gerbera med kruka. Dessutom köpte jag Digistive (från Göteborgskex), Leksandsknäcke och Lantchips i Sverigeshoppen, där jag, hör och häpna, höll i mina älskade Pågen-gifflar och Gille havrekakor, men lade tillbaka dom! Nån måtta får det vara! Blomman blev väldigt uppskattad här hemma så nu står den på bordet i vardagsrummet och vi funderar på att döpa den till ”flori” (vilken fantasi!)!

Sunday, February 18, 2007

Karneval i Cádiz

Oj, oj, oj, vad mycket! Redan tåget från Sevilla var knökfullt, när vi klockan två igår begav oss mot Cádiz. Och när vi kom dit, efter två timmars färd, var det folk överallt – och nästan alla var utklädda. Cádiz, som ligger vackert som en udde i havet, är en väldigt liten stad och karnevalen är årets absoluta höjdpunkt. Vi satte oss först vid strandpromenaden i några timmar och bara beundrade havet och vågorna som slog mot klipporna.
Sen drog vi oss (även vi utklädda såklart – jag med Hawaii-tema) till torget vid den mäktiga katedralen, där mycket folk samlats för att tjimma och tjoa (och dricka för mycket). Sakta men säkert tillkom fler och fler, de ena galnare utklädda än de andra, tills man knappt kunde röra sig längre. Vid tiotiden drog vi längre inåt stan till ett torg där det skulle vara lite aktion. Dock var det bara en kvinna som högtidligt läste upp en saga (säkert en fin tradition) och till det lite mystisk musik.
På väg tillbaka till katedralen var det så fullt med folk i gränderna att det ibland bara blev en propp och man stod där – ihoppressad och hjälplös, tills man kom vidare an stund senare. Det var helt enkelt för mycket folk och för lite stad!
När vi fyllda och urtrötta av intryck gick till tåget, i hopp om att få ta ett tidigare än det vi bokat, var där självklart också tidernas längsta kö och tåget fullt för länge sedan. Det vara bara att ställa sig i den redan lång kön till nästa tåg och vänta där en stund innan man pressades in i tåget och jag som tur var fick mig en sitsplats och somnade i princip direkt.
Tjugo över åtta var vi tillbaka i Sevilla och det var bara att lulla hem på fötter som dånade av överansträngning.
Låter det som en tuff natt? Jag vet inte om jag varit mer om nåt mer intensivt, men det var definitivt värt upplevelsen!

Tuesday, February 13, 2007

Apelsinstaden


Idag var det skola igen och denna gång på riktigt. Första lektionen gick riktigt bra och jag förstod i alla fall det mesta. Vi var lite fler idag och bland annat träffade jag en till Erasmus från Tyskland (alla är tyskar här, förutom alla amerikaner förstås…), som var trevlig och vi kanske ska ta en annan kurs tillsammans också. Efter lektionen gick jag en vända på stan – fast besluten om att hitta det där sko-torget som jag fastnade för när pappa och jag var här. Till min stora förvåning hittade jag torget direkt, och illa var väl det, för i mina skodrömmar tänkte jag inte på tiden och vips var hon tio i nästa lektion. Det blev ila av, men när jag 6 min sen, dundrade in i salen hade lektionen självklart inte börjat än – det är ju spansk tid här. Om vi var många där igår, var det dubbelt så många idag, och jag undrar hur många av dessa som egentligen förstår vad mannen säger. Jag förstod max 30%, men det räckte för att inse att det han babblade om inte var jätteavancerat och att jag ska försöka klara kursen ändå.
I övrigt har jag idag hunnit med att shoppa (ett par jeans, själklart inte på rea) och köpa tågbiljetter till Cádiz på lördag (och hem på söndag morgon = party hela natten)!
Så i det stora hela trivs jag riktigt bra i min nya hemstad. Om det inte vore för alla apelsinträd förstås, de är jättevackra och luktar jättegott men, liksom med Stockholms istappetak, får man passa sig för att gå under dem och få en apelsin i huvudet. Dessutom är det skitläskigt när man går på en mörk enslig gata och det plötsligt låter duns! strax framför eller bakom eller bredvid en! Som tur var är dom ju inte så hårda, bara saftiga och slafsiga…

Monday, February 12, 2007

Första skoldagen


Så var det dags att bli seriös igen! Gick upp klockan nio (!) för att ha god tid på mig till min första föreläsning vid universitetet i min nya stad. Kvart i elva stod jag således och hängde på låset till Aula II och kursen ”Regional geografi i Spanien”. Det visade sig vara en kvinnlig lärare som till min lättnad inte pratade obegriplig andalusiska utan ”riksspanska”, så jag förstod i princip allt hon sa. Om det berodde på att hon bara introducerade kursens innehåll (som jag ju ändå redan läst om på internet) eller hennes språk visste jag inte. Det skulle dock visa sig vid min nästa kurs-introduktion (till kursen Politisk och social mentalitet på 1900-talet) att alla förläsare som väntat inte pratar riksspanska. Denne mycket skämtsamme man pratade nämligen snabbt och mycket andalusiskt. Men i salen satt förutom jag måånga jenkare som tydligen varit här förra terminen med, och om dom förstår honom ska jag fan också göra det!
Sen gick jag hem, hade egentligen tänkt gå på en annan kurs också, men den verkar bara upprepa vad jag redan pluggat förrut, så jag bestämde mig för att ta en tre timmars härlig siesta istället efter denna ansträngande dag.
Men herregud, egentligen är ju dagens stora nyhet inte hur jag haft det i skolan, utan den jordbävning som var här!! Jag kände ju ingenting, men Cecilia, som var hemma under skalvet hade känt av det en hel del! Bordet och stolen hon satt på hade börjat skaka i några sekunder. Känns som om jag blivit helt vettskrämd om jag suttit här hemma själv när det börjat vibrera i huset… Aja, vi mår bra iaf, för den som undrar!
Nu ska jag fira Ina, som fyller år idag.

Sunday, February 11, 2007




Jag var lite seg med att dra upp kameran igår på matchen, eller rättare sagt - jag glömde i min exaltering helt bort att ta bilder under matchen. Men här är en från utanför stadion (vattnet i fontänen är grönt! eller ljuset iaf...) och en från uppvärmningen.

Betis-Sevilla: 0-0

Stämningen var på topp utanför Ruíz de Lopera redan 3-4 timmar före avspark; tutor, sånger, flaggor och polissirener. Och cirka en och en halv timme innan match rörde sig alla förväntansfullt mot gatorna och höll utkik. Först kom den fula röda bussen förbi och möttes av busvisslingar och diverse mindre vackra ord, men sen kom den vackra, ståtliga, gröna bussen som förde de grönvita hjältarna till stadion och jublet och flaggviftandet eskalerade.
Portarna öppnade en timme innan start och även om det inte blev fullsatt, var det bra tryck på läktarna. Även las sevillitas hördes onödigt mycket när de blivit insläppta på sin sektion en kvart in i matchen. Då hade de bl.a. missat Betis missade straff och lite annat. Och fan att det inte blev mål där, för Betis förtjänade en seger igår. Robert borde gjort minst ett mål, men icke! Det är sånt man får ta, men nästa gång lagen möts, i Copa del Rey, kan matchen inte sluta 0-0, för då blir det förlängning (eftersom förra matchen också slutade mållöst). Men det kommer det inte bli, för innan dess har vi redan avgjort med vårt 2-0-mål!
Annat än gått på fotboll helt allena har jag också inhandlat mig en cykel på en hyfsat stor svartmarknad på andra sidan floden. Åkte ditt på gott och ont och gick av bussen där alla andra gick av, och fann min käresta vid fösta ögonkastet. Gick dock ett varv först, innan jag kom tillbaka och lade handskarna på min rosa skönhet! Hon är ganska liten, men jag köpte en sån där tång också så jag höjde sadeln lite –perfekt!
Nu ska jag ta siesta – gick ju upp innan elva idag! Och imorn börjar min första föreläsning vid den tiden…
Ha det bra, heej.

Thursday, February 8, 2007

Vägen hem

Nu har jag hittat boende! Japp - jag bor med två andra studenter, en landsmaninna (tysk :-D) och en från Peru. Dom är jättegoa o trevliga och jag tror att jag kan komma att trivas här. Trivseln störs dock för tillfället av en magsjuka som jag dragit på mig. I natt tyckte kroppen tydligen inte att jag skulle behålla nånting och sa ifrån. Det enda jag kan tänka mig att det beror på är vattnet och den annorlunda bakteriefloran.
Så idag ska jag bara stanna hemma och ta't lugnt. Kollar för tillfället på dubbade vänner-avsnitt. Annars är det mest skit på tv, som tex "La casa de tú vida", vilket är spanska BigBrother. Igår kollade jag på Turtles - det var länge sen! Annars är nyheter det enda man kan kolla på, där alla i och för sig bara pratar om Erika Ortiz, en prinsess-syster som begått självmord eller blivit mördad. Snackar dom om det hemma också?
Börjar hur som installera mig i min nya fina lägenhet och dess omgivning. Igår såg jag en grabb som misstänkt mycket såg ut som en Betisspelare som kom ut ur huset mittemot- måste ta reda på mer om detta. Och Betis gör det såå mycket lättare att känna sig hemma i denna stad; det finns inte ett hus i stan som inte har minst en Betisflagga hängande från nån balkong. Saken är den att klubben i mitt hjärta (näst Bajen, såklart) fyller hundra år i år, vilket ska firas, och därför har man producerat vissa jubileums-prylar. Flaggan, som jag naturligtvis ska skaffa så fort jag kan resa mig utan att må tokilla, är en del av denna kollektion.
Vale, nu ska jag sova mig frisk!
Ha luego

Monday, February 5, 2007

Ljud och oljud

Tänk er ett stort torg mitt på dagen med människor överallt - som är alldeles tyst. Så var fallet när jag gick på Plaza nueva härom dagen. Torget som sist jag var här (2004) mest var som en fyrkantig rondell för bussar och annan trafik håller för tillfället stängt p g a ombyggnad. Men just när jag var där i förrgår var det alltså siesta och allt var spöklikt knäpptyst; ingen trafik, inga borrar - bara människor som tydligen inte gör särskilt mkt väsen av sig.
Annars är dock stan som en enda stor byggarbetsplats. Man håller nämligen på att bygga spårvagns-/metrospår överallt. Dessa skulle egentligen varit klara i augusti förra året, men idag stod det i tidningen att man räknar med juni i år - jo tjena.
Så jag ska försöka hitta andra vägar att gå än Avenida de la Constitución och San Fernando, vilket är lite jobbigt för dessa är typ de enda raka, stora, tacksamma gator som finns i denna stad. Annars är allt bara ett snirkel snorkel, vilket är otroligt mysigt, tyst, vackert och lugnande men allt annat än tidseffektivt!
Igår flyttade jag in hos Andrea tills vidare, men gör mitt bästa för att hitta ett eget rum så snart som möjligt. Spanskan går tyvärr ganska dåligt, men jag tror på ketchupeffekten; snart kommer jag bara att explodera ut ord istället för mina "vale" "gracia" och "ha luego".
Betis lyckades i gårdagens match ta tre mycket viktiga poäng mot de hemmastarka baskerna, som för tillfället dock verkar helt under isen. Nu ligger vi alltså 14:e och har i alla fall skakat av oss Sociedad och Nástic (som dom tydligen kallas här) och nu är det bara att fortsätta på samma anfallsglada vis, bl a med den nye lyckade anfallaren Pancrate.
Oj, jag vet inte ens hur det gick i bandy-VM mer än att Finland kom trea! Och tyskland vann handbollen! Man är ju stolt som få.

Friday, February 2, 2007

Sömnlös i Sevilla

Ryanair landade tidigt - en halvtimme före utsatt tid. Men vad hjälpte det när planet sedan körde omkring pa den gigantiska flyplatsen i en halv evighet och min övertygelse om att vi skulle missa nattbussen till Sevilla fran andra sidan stan blev definitiv. Men icke! Väl inne kom väskorna bums och taxin tog inre ringvägen direkt till bussen.
Vi rullade iväg upp och ner i bergen. Halvslumrandes växte känslan inom mig att jag hade kommit hem. Magknipet fran flygresan tynade sakta bort och kvar var bara ett lugn och en lyckans leende.
Mycket sömn blev det dock inte och ankomna till Sevilla var vi riktigt trötta och hungriga. Tog en dyr hotellfrukost mittemot el corte inglès och begav oss sedan mot universitetet.
Fick kontakt med en tjej fran Wien, tva tyskar och tva fransyskor. Drack en cafè con leche i cafeterìan innan vi drog till Wien-tjejens hostel och checkade in i hennes trebäddsrum.
Resten av dagen har varit trött och regnig och utan lycka i lägenhetsjakten. Och var är Sr Tinnert, undrar en förtvivlad Klas.
Imorn fortsätter äventyret, ska pa träff med Kickis vän Andrea, som verkar vara en riktigt trevlig (fotbollsintreserad) prick.
To be continued...