Apelsinstaden

Idag var det skola igen och denna gång på riktigt. Första lektionen gick riktigt bra och jag förstod i alla fall det mesta. Vi var lite fler idag och bland annat träffade jag en till Erasmus från Tyskland (alla är tyskar här, förutom alla amerikaner förstås…), som var trevlig och vi kanske ska ta en annan kurs tillsammans också. Efter lektionen gick jag en vända på stan – fast besluten om att hitta det där sko-torget som jag fastnade för när pappa och jag var här. Till min stora förvåning hittade jag torget direkt, och illa var väl det, för i mina skodrömmar tänkte jag inte på tiden och vips var hon tio i nästa lektion. Det blev ila av, men när jag 6 min sen, dundrade in i salen hade lektionen självklart inte börjat än – det är ju spansk tid här. Om vi var många där igår, var det dubbelt så många idag, och jag undrar hur många av dessa som egentligen förstår vad mannen säger. Jag förstod max 30%, men det räckte för att inse att det han babblade om inte var jätteavancerat och att jag ska försöka klara kursen ändå.
I övrigt har jag idag hunnit med att shoppa (ett par jeans, själklart inte på rea) och köpa tågbiljetter till Cádiz på lördag (och hem på söndag morgon = party hela natten)!
Så i det stora hela trivs jag riktigt bra i min nya hemstad. Om det inte vore för alla apelsinträd förstås, de är jättevackra och luktar jättegott men, liksom med Stockholms istappetak, får man passa sig för att gå under dem och få en apelsin i huvudet. Dessutom är det skitläskigt när man går på en mörk enslig gata och det plötsligt låter duns! strax framför eller bakom eller bredvid en! Som tur var är dom ju inte så hårda, bara saftiga och slafsiga…