Jag tänkte skriva: "En underbar dag med sämre inslag"

...men istället borde titeln vara "En sämre dag med underbara inslag".
Planen var att åka till stranden, och min morgon och cykeltur till busstation Plaza de Armas förlöpte ok. Där börjades det dock: vi köade till bussarna till Matalascañas och hamnade till slut självklart i den med alla småungarna och mitt säte satt löst. Men ok. Väl framme blåste det och var inte jättevarmt, men vad gör det när man givit sig attans på att här ska glassas på stranden?! Ett härligt dopp och en medhavd hummus-macka senare fick jag och två till för oss att gå en promis. Vi gick längs stranden tills där inte fanns en själ, bara strand, klippor och ett mäktigt hav med brusande höga vågor - vilken frihet, vilken terapi för själen! Fantastiskt.
När vi återvände till våra vänner en ån halv timme senare, var de rätt putta på att vi varit borta så länge - hos dem hade det t.o.m. regnat! Så dom gick och åt tapas och vi började packa ihop för hemsresa. Den bussresan var också ok, bortsett från att min kära vän har kärleksbekymmer och självklart anställer mig som rådgivare. Inte nog med att jag har två patienter här hemma redan, nä, här analyseras på alla håll! Och jag som hatar att analysera allt: det är som det är och så är det, är min klara ståndpunkt i alla lägen. Så nej, det där uttrycket betyder inget speciellt, och jag vet inte vad han känner för dig, och jag uppfattar honom som trevlig men.... etc. Varför orkar alla kvinnor hålla på med detta?! Aja, jag har det väl för bra själv för att fatta, kanske.
Tillbaka i Sevilla beger vi oss på cykel hemåt innan match för min del. PANG, säger det, och min vän har halkat med cykeln och ligger på gatan. Helvete. Och strax därefter börjar det ösregna -härligt.
Ja och sen avslutas alltså denna underbara, nej förlåt, sämre dag med det ännu sämre, utnötta faktumet att betis går på torsk och fansen löper amok (har du hört den förut?).
Men jag brände mig i alla fall inte på stranden (bara lite på kinderna) och det regnade i alla fall inte så mkt på matchen och alla här är ju så söta och livet är ljuvt... eller nåt.

Att cykla i Sevilla...

…är som ett dataspel, ett sånt där ”här springer vi omkring och dödar allt som rör sig”, fast tvärt om. Att cykla i Sevilla går ut på att inte ha ihjäl folk, och det är banne mig snäppet svårare! Det handlar om strategi, planering och blixtsnabba reflexer när man så effektivt som möjligt ska ta sig från Santa Justa till universitetet. Det gäller att undvika dem, promenerandes sakta och gemytligt på cykelbanorna, läsa deras nästa rörelse och inte plinga för då tvärstannar de, vänder sig om, börjar skälla för att du kört för fort och då har du förlorat.
Med nya utmaningar varje dag samlar man självförtroendes och säkerhetspoäng - Jag ska bli bäst i stan!

La gran cena internacional

Ja, då var man tillbaka i Spanland sen en vecka. Har hunnit med en weekend i Madrid, en dag hemma på grund av tokregn, några föreläsningar, en konsert (min första här, tror jag –skandal!) och igår en urmysig middag med mina compañeras från lägenheten o lite annat löst folk, där vi alla lagade mat från våra länder. Martina lagade spätzle, och jag var naturligtvis överförtjust! Cecilia lagade, utan att tänka på vegetarianen hon bor med, några potatis-chili-mos-bullar fyllda med rå lök och kyckling (kort sagt alltså inte alls av min preferens). En annan tysk tjej hade med sig potatissallad, en annan typ bananchips, en annan äppelbakelser, typ, en italienare tiramisu (klyschigt, men gott!), en spansk tjej hade bara med sig en flaska honungsrom och spanioren vi var hos hade gjort en riktigt mustig sangria och lagat nån sorts fyllda ägg med tonfisk, vilka jag ju då heller inte åt – men som ni förstår blev man rätt så mätt ändå! Och ja, jag glömde ju berätta vad lilla jag gjorde; kroppkakor! Aldrig gjort det förr, men inspirerad av svärmor Ullas öländska, som jag blev bjuden på en gång, gav jag mig fan på att lyckas. I sista sekund åkte jag även till IKEA för att få tag på lingonsylt, som inte finns nån annan stans, och det blev succé! Gjorde dem med soja och ja, jag hade faktiskt lök i! (Till o med jag kanske kan ändra mig vad gäller den, men jag är inte helt där än, det vore ju tokigt efter 19 år utan!)
Och ikväll är det dubbelfirande av Izas och Johannas födelsedagar – livet är en fest!

Efter påsk kommer solsken

Jaha, har jag en blogg också? Det hade jag helt glömt! Man har ju haft så mycket annat att stå i på sistone. Det, eller snarare den, som tagit upp (eller förgyllt, rättare sagt) mest av min tid är Klas, som hälsade på i två veckor. Och som vanligt kunde vi ju inte sitta hemma och slöa (fast vi försökte oss på det också någon kväll) utan var ute o for hit och dit. Hans vistelse avslutades med att vi, i ett försök att undvika det galna semana santa (”heliga veckan”)-firandet i Sevilla, åkte till Granada, där vi inte gick i Alhambran (för att vi inte fick några biljetter, men den officiella historien får bli att den borgen faktiskt inte är allt i stan. Osant? Må så vara…) och sedan till Málaga, där semana santan firades minst lika intensivt som i Sevilla.
Hur som helst är vardagen nu tillbaka för min del och vädret, som dominerats av kyla den senaste tiden har slagit om till en konstig kvav temperatur som bara gör att man svettas. Men jag tror att våren är på gång! Träden är gröna och det mesta är vackert. Och dessutom har stan genomgått en magisk förändring den senaste tiden. Det hände väl redan för en vecka sedan, men jag har inte kunnat skåda Sevillas nya ansikte förrän nu (under semana santan var det ju omöjligt och onödigt att röra sig inne i centrum bland de tusentals andra). Men nu är metrospåren som lags i centrum och utanför universitetet klara! Man kan faktiskt gå där nu! Dom har till och med planterat gröna fina träd här och var och fontänen, som tidigare knappt syntes för alla byggställningar, brusar nu ståtligt! Det är hur fint som helst, och jag tror har bevittnat stans största transformation på mycket länge!

Valladolid!

Hola!
Då var en till helg på annan ort ”avklarad”. Den här gången blev det Valladolid och Paddy’s day med Kajsita o Solvej! Bestämde mig på torsdagen att jag skulle ta bussen två timmar senare, slängde ihop lite prylar i ryggsäcken och begav mig till busstationen. 10,5-timmarsresan, som tog mig genom nästan hela (eller i alla fall mer än halva) Spanien, bjöd på ett varierat, ibland mycket fascinerande, landskap, genom byar och städer. Finast av det jag såg var nog Placencia, Salamanca och bergsbyn Béjar.
Men allra fiiinast var ju självklart Valladolid och dess invånare(blinkblink, Kajsa)! Tillbringade fredagsförmiddagen med att börja skriva min lilla hemtenta som jag måste skriva till måndan, i väntan på att brudarna skulle komma hem från sin lektion. Efter det blev det fika o shopping med Kajsa. Och mitt under den turen hände något väldigt konstigt: vi gick in i en liten accessoar-affär och så helt plötsligt hörde vi att dom spelade Boten Anna på Svenska! Vilka är oddsen?! Det var knasigt.
Kvällen blev öl o dagen efter lite seg, men som vårt nygrundade motto löd: ”Det finns inga ursäkter, bara öl”, bakade vi likväl pizza innan utgång var på agendan igen – det var ju Paddy’s day! Vi hängde på Dublin Bay - favoriten i området och drack till oss gröna Guinnes-mössor, 2 Guinnes=1 mössa (inte jag, jag drack bara en halv klunk och det räckte.. uuuih!). Efter några timmar var vi alla glada i hatten (haha) och bestämde oss för att gå vidare till en liten klubb nästgårds. Måste sett fruktansvärt kul ut när ung. tio pers stövlar in på en klubb, alla i likadana gröna hattar! Musiken dom spelade var väldigt nostalgisk för en del av oss – underbart kul o vi dansade tills iaf jag var trött (inte minst på musiken) så vi gick hem (dom bor ju på partygatan nr 1, så det var nära!)
Bussresan hem nästa dag gick lite fortare, fast var lite tristare då Bajen ju förlorade under tiden. Vi kan, kan, kan inte vinna den finalen. Och jag som hade lovat åka till Götgatan om vi vann (så säker var jag).
Så undra var jag hamnar nästa helg? Då är ju dessutom min älskling här!

Besökstider

Jag hann bara säga: ”Välkommen Ajax, det här är Sevilla”, så hade den här veckan också gått och Ajax åkt. Fast vi hann med en hel del – till och med att lämna staden för en dag för att bege oss till stranden! Närmsta badorten heter Matalascañas och ligger ca 1,20 till 3,20 timmar med buss härifrån (ja, skillnaden är stor; på ditvägen gick det fort, men på en söndagskväll, när alla åker hem från sina familjer i byarna, är det trafikstockning.) I Lonely Planet stod att stranden skulle vara magnifik men staden dess raka, fula motsats. Personligen tyckte jag inte alls att stan var särskilt ful, utan faktiskt ganska söt. Om man bortser från ett antal hotellkomplex som ruinerade stadsbilden något. Staden/byn ligger dessutom i kanten av en stor nationalpark vid namn Parque natural de Doñana. Man får inte promenixa omkring där själv, så Ajax och jag valde att ta en guidad (?) tur till häst. (Jag ska väl erkänna att vi varken visste att det fanns en nationalpark eller att man inte fick gå där själv när vi bokade ridturen dagen innan.) Vi red upp på berget/kullen varifrån man hade fantastisk utsikt och fortsatte sedan ned till stranden där det blev härliga galopper fram och tillbaka. Jag var nöjd och sov riktigt gott både på bussen hem och väl hemma.
På hemmaplan hittade vi också på en del denna vecka, vilket inkluderade Sevillas kultur-, mat-, park- och nattliv (för min del självfallet även studentliv!) och vädret var perfekt.
Och nej, nu ska jag inte ta igen mig efter två veckors ”dubbelaktiviteter”, utan helgen ska spenderas i Córdoba!
Jag vill se mer, mer, mer!

En veckas sight seeing

Hola, veckan om gått har varit ganska sterssig med mkt (tåkigt) i skolan och med föräldrar på besök. Fick chansen att tillsammans med dem se Sevillas kulturhistoriska arv; los Alcázares, katedralen och det tillhörande klocktornet, ett skandalderby, det andalusiska parlamentet samt en flamenco-uppvisning. Allt ackompanjerat av många tapas och tintos de verano, café con leche och diverse. Var ytterst trevligt, fast jag var tvungen att skippa några förläsningar, för dom blev helt enkelt för mkt!

Nu har päronen avlösts av Ajax, som spontanåkt hit från Barcelona och usa och vad vet jag var hon varit överallt, den lilla globetrottern! Men nu är hon här och vi ska göra Sevilla - det är ju helg!